Som en koldioxidfri energikälla har väteenergi väckt uppmärksamhet över hela världen. För närvarande står industrialiseringen av väteenergi inför många nyckelproblem, särskilt storskalig, lågkostnadstillverkning och långväga transporttekniker, som har varit flaskhalsproblemen i processen med väteenergitillämpning.
 
Jämfört med högtrycksgaslagrings- och vätetillförselläget har lågtemperaturvätskelagrings- och tillförselläget fördelarna med hög vätelagringsandel (hög vätetransportdensitet), låg transportkostnad, hög förångningsrenhet, lågt lagrings- och transporttryck och hög säkerhet, som effektivt kan kontrollera den omfattande kostnaden och inte involverar komplexa osäkra faktorer i transportprocessen. Dessutom är fördelarna med flytande väte vid tillverkning, lagring och transport mer lämpade för storskalig och kommersiell leverans av väteenergi. Samtidigt, med den snabba utvecklingen av terminalapplikationsindustrin för väteenergi, kommer efterfrågan på flytande väte också att drivas bakåt.
 
Flytande väte är det mest effektiva sättet att lagra väte, men processen att erhålla flytande väte har en hög teknisk tröskel, och dess energiförbrukning och effektivitet måste beaktas vid framställning av flytande väte i stor skala.
 
För närvarande når den globala produktionskapaciteten för flytande väte 485 ton/d. Framställning av flytande väte, teknik för flytande väte, finns i många former och kan grovt klassificeras eller kombineras vad gäller expansionsprocesser och värmeväxlingsprocesser. För närvarande kan vanliga processer för kondensering av väte delas in i den enkla Linde-Hampson-processen, som använder Joule-Thompson-effekten (JT-effekt) för att strypa expansionen, och den adiabatiska expansionsprocessen, som kombinerar kylning med turbinexpander. I den faktiska produktionsprocessen, enligt produktionen av flytande väte, kan adiabatisk expansionsmetod delas in i omvänd Brayton-metod, som använder helium som medium för att generera låg temperatur för expansion och kylning, och sedan kyler högtrycksgasformigt väte till vätska state, och Claude-metoden, som kyler väte genom adiabatisk expansion.
 
Kostnadsanalysen för produktion av flytande väte tar huvudsakligen hänsyn till skalan och ekonomin för civil flytande väteteknologi. I produktionskostnaden för flytande väte tar kostnaden för vätgaskällan den största andelen (58 %), följt av den omfattande energiförbrukningskostnaden för flytande väte (20 %), som står för 78 % av den totala kostnaden för flytande väte. Bland dessa två kostnader är det dominerande inflytandet vilken typ av vätgaskälla och elpriset där kondenseringsanläggningen finns. Typen av vätgaskälla är också relaterad till elpriset. Om en elektrolytisk väteproduktionsanläggning och en kondenseringsanläggning byggs i kombination i anslutning till kraftverket i de natursköna nya energiproducerande områdena, såsom de tre nordliga regionerna där stora vindkraftverk och solcellsanläggningar är koncentrerade eller till havs, låg kostnad elektricitet kan användas för att elektrolysera vattenväteproduktion och kondensering, och produktionskostnaden för flytande väte kan sänkas till 3,50 USD/kg. Samtidigt kan det minska inverkan av storskalig vindkraftsnätanslutning på kraftsystemets toppkapacitet.
 
HL kryogen utrustning
HL Cryogenic Equipment som grundades 1992 är ett varumärke som är anslutet till HL Cryogenic Equipment Company Cryogenic Equipment Co.,Ltd. HL Cryogenic Equipment har åtagit sig att designa och tillverka det högvakuumisolerade kryogena rörsystemet och tillhörande stödutrustning för att möta kundernas olika behov. Det vakuumisolerade röret och den flexibla slangen är konstruerade i ett högvakuum och flerskikts multi-screen specialisolerade material, och passerar genom en serie extremt strikta tekniska behandlingar och högvakuumbehandling, som används för överföring av flytande syre, flytande kväve , flytande argon, flytande väte, flytande helium, flytande etylengas LEG och flytande naturgas LNG.