Som en koldioxidfri energikälla har vätgasenergi lockat världen över uppmärksamhet. För närvarande står industrialiseringen av vätgasenergi inför många viktiga problem, särskilt storskalig, lågkostnadstillverkning och långväga transporttekniker, vilka har varit flaskhalsproblem i processen för tillämpning av vätgasenergi.
 
Jämfört med högtryckslagring av gasform och vätgasförsörjning har lågtemperaturlagrings- och tillförselläget för vätskor fördelarna med hög vätgaslagringsandel (hög vätgastransportdensitet), låg transportkostnad, hög förångningsrenhet, lågt lagrings- och transporttryck och hög säkerhet, vilket effektivt kan kontrollera den totala kostnaden och inte involverar komplexa osäkra faktorer i transportprocessen. Dessutom är fördelarna med flytande vätgas vid tillverkning, lagring och transport mer lämpliga för storskalig och kommersiell leverans av vätgasenergi. Samtidigt, med den snabba utvecklingen av terminalapplikationsindustrin för vätgasenergi, kommer efterfrågan på flytande vätgas också att pressas bakåt.
 
Flytande väte är det mest effektiva sättet att lagra väte, men processen att utvinna flytande väte har en hög teknisk tröskel, och dess energiförbrukning och effektivitet måste beaktas vid produktion av flytande väte i stor skala.
 
För närvarande når den globala produktionskapaciteten för flytande väte 485 ton/dag. Framställning av flytande väte, väteförvätskningsmetoden, finns i många former och kan grovt klassificeras eller kombineras i termer av expansionsprocesser och värmeväxlingsprocesser. För närvarande kan vanliga väteförvätskningsmetoder delas in i den enkla Linde-Hampson-processen, som använder Joule-Thompson-effekten (JT-effekten) för att strypa expansionen, och den adiabatiska expansionsprocessen, som kombinerar kylning med turbinexpander. I den faktiska produktionsprocessen kan den adiabatiska expansionsmetoden, beroende på produktionen av flytande väte, delas in i omvänd Brayton-metod, som använder helium som medium för att generera låg temperatur för expansion och kylning, och sedan kyler högtrycksgasformigt väte till flytande tillstånd, och Claude-metoden, som kyler väte genom adiabatisk expansion.
 
Kostnadsanalysen för produktion av flytande väte beaktar huvudsakligen skalan och ekonomin för den civila tekniken för flytande väte. I produktionskostnaden för flytande väte står kostnaden för vätgaskällan för den största andelen (58 %), följt av den totala energiförbrukningskostnaden för kondenseringssystemet (20 %), som står för 78 % av den totala kostnaden för flytande väte. Bland dessa två kostnader är den dominerande inverkan typen av vätgaskälla och elpriset där kondenseringsanläggningen är belägen. Typen av vätgaskälla är också relaterad till elpriset. Om en elektrolytisk vätgasproduktionsanläggning och en kondenseringsanläggning byggs i kombination intill kraftverket i de natursköna nya energiproducerande områdena, såsom de tre norra regionerna där stora vindkraftverk och solcellskraftverk är koncentrerade eller till havs, kan billig el användas för elektrolys av vattenväteproduktion och kondensering, och produktionskostnaden för flytande väte kan minskas till 3,50 USD/kg. Samtidigt kan det minska inverkan av storskalig vindkraftsnätanslutning på kraftsystemets toppkapacitet.
 
HL Kryogen Utrustning
HL Cryogenic Equipment, som grundades 1992, är ett varumärke som är anslutet till HL Cryogenic Equipment Company Cryogenic Equipment Co., Ltd. HL Cryogenic Equipment är engagerade i design och tillverkning av högvakuumisolerade kryogena rörsystem och relaterad supportutrustning för att möta kundernas olika behov. De vakuumisolerade rören och den flexibla slangen är konstruerade i ett högvakuum- och flerskiktsmaterial med specialisolerande nät, och genomgår en serie extremt strikta tekniska behandlingar och högvakuumbehandling, som används för överföring av flytande syre, flytande kväve, flytande argon, flytande väte, flytande helium, flytande etylengas LEG och flytande naturgas LNG.