Som en energikälla med nollkarbon har vätenergi väckt uppmärksamhet över hela världen. För närvarande står industrialiseringen av vätenergi inför många viktiga problem, särskilt storskalig, lågkostnadstillverkning och långväga transporttekniker, som har varit flaskhalsproblemen i processen för vätenergiapplikation.
 
Jämfört med högtrycksgasutlagrings- och väteförsörjningsläget har lågtemperaturvätskelagring och tillförselläge fördelarna med hög väte lagringsandel (hög vätebärande densitet), låg transportkostnad, hög förångning renhet, låg lagring och transporttryck och hög säkerhet, som effektivt kan kontrollera de omfattande kostnaderna och inte involverar komplexa osäkra faktorer i transportprocessen. Dessutom är fördelarna med flytande väte vid tillverkning, lagring och transport mer lämpade för storskalig och kommersiell utbud av väteenergi. Samtidigt, med den snabba utvecklingen av den terminala applikationsindustrin för vätenergi, kommer efterfrågan på flytande väte också att skjutas bakåt.
 
Flytande väte är det mest effektiva sättet att lagra väte, men processen för att erhålla flytande väte har en hög teknisk tröskel, och dess energiförbrukning och effektivitet måste beaktas när man producerar flytande väte i stor skala.
 
För närvarande når den globala flytande väteproduktionskapaciteten 485T/d. Beredningen av flytande väte, väte -kondenseringsteknologi, finns i många former och kan grovt klassificeras eller kombineras när det gäller expansionsprocesser och värmeväxlingsprocesser. För närvarande kan gemensamma väte-kondenseringsprocesser delas in i den enkla Linde-Hampson-processen, som använder Joule-Thompson-effekt (JT-effekt) för att gasas expansion, och den adiabatiska expansionsprocessen, som kombinerar kylning med turbinutförare. I den faktiska produktionsprocessen, enligt utgången från flytande väte, kan adiabatisk expansionsmetod delas upp i omvänd Brayton-metod, som använder helium som medium för att generera låg temperatur för expansion och kylning, och kyler sedan högtrycksgassväte till vätska Tillstånds- och claude -metod, som kyler väte genom adiabatisk expansion.
 
Kostnadsanalysen av flytande väteproduktion betraktar huvudsakligen skalan och ekonomin i den civila vätskätningsteknologistrutten. I produktionskostnaden för flytande väte tar vätekällkostnaden den största andelen (58%) följt av den omfattande energiförbrukningskostnaden för kondenseringssystemet (20%), vilket står för 78%av den totala kostnaden för flytande väte. Bland dessa två kostnader är det dominerande inflytandet typen av vätekälla och elpriset där kondenseringsanläggningen är belägen. Typen av vätekälla är också relaterad till elpriset. Om en elektrolytisk väteproduktionsanläggning och en kondenseringsanläggning byggs i kombination intill kraftverket i de natursköna nya energiproducerande områdena, såsom de tre norra regionerna där stora vindkraftverk och fotovoltaiska kraftverk är koncentrerade eller till sjöss, låg kostnad Elektricitet kan användas för att elektrolysera vattenväteproduktion och kondensering, och produktionskostnaden för flytande väte kan minskas till $ 3,50 /kg. Samtidigt kan det minska påverkan av storskalig vindkraftsnätanslutning på kraftsystemets toppkapacitet.
 
HL -kryogen utrustning
HL Cryogenic Equipment som grundades 1992 är ett varumärke som är anslutet till HL Cryogenic Equipment Company Cryogenic Equipment Co., Ltd. HL -kryogen utrustning är engagerad i design och tillverkning av det höga vakuumisolerade kryogena rörsystemet och relaterad supportutrustning för att tillgodose kundernas olika behov. Vakuumisolerade röret och den flexibla slangen är konstruerade i en högvakuum och flerskikts specialisolerade material i flera skärmar och passerar genom en serie extremt strikta tekniska behandlingar och hög vakuumbehandling, som används för överföring av flytande syre, flytande kväve , flytande argon, flytande väte, flytande helium, flytande etengasben och flytande naturgas LNG.