Som en energikälla med nollkarbon har vätenergi väckt uppmärksamhet över hela världen. För närvarande står industrialiseringen av vätenergi inför många viktiga problem, särskilt storskalig, lågkostnadstillverkning och långväga transporttekniker, som har varit flaskhalsproblemen i processen för vätenergiapplikation.
 
Jämfört med högtrycksglasögonlagring och väteförsörjningsläge har lågtemperaturvätskelagring och tillförselläge fördelarna med hög väte lagringsandel (hög vätebärdäthet), låga transportkostnader, hög förångning renhet, låg lagring och transporttryck och hög säkerhet, som effektivt kan kontrollera den omfattande kostnaden och inte involverar komplexa faktorer i transportprocessen. Dessutom är fördelarna med flytande väte vid tillverkning, lagring och transport mer lämpade för storskalig och kommersiell utbud av väteenergi. Samtidigt, med den snabba utvecklingen av den terminala applikationsindustrin för vätenergi, kommer efterfrågan på flytande väte också att skjutas bakåt.
 
Flytande väte är det mest effektiva sättet att lagra väte, men processen för att erhålla flytande väte har en hög teknisk tröskel, och dess energiförbrukning och effektivitet måste beaktas när man producerar flytande väte i stor skala.
 
För närvarande når den globala flytande väteproduktionskapaciteten 485T/d. Beredningen av flytande väte, väte -kondenseringsteknologi, finns i många former och kan grovt klassificeras eller kombineras när det gäller expansionsprocesser och värmeväxlingsprocesser. För närvarande kan gemensamma väte-kondenseringsprocesser delas in i den enkla Linde-Hampson-processen, som använder Joule-Thompson-effekt (JT-effekt) för att gasas expansion, och den adiabatiska expansionsprocessen, som kombinerar kylning med turbinutförare. I den faktiska produktionsprocessen, enligt utgången från flytande väte, kan adiabatisk expansionsmetod delas upp i omvänd Brayton-metod, som använder helium som medium för att generera låg temperatur för expansion och kylning, och sedan kyler gasväte väte till flytande tillstånd, och claude-metoden, som kyler väte genom adiabatisk expansion.
 
Kostnadsanalysen av flytande väteproduktion betraktar huvudsakligen skalan och ekonomin i den civila vätskätningsteknologistrutten. I produktionskostnaden för flytande väte tar vätekällkostnaden den största andelen (58%) följt av den omfattande energiförbrukningskostnaden för kondenseringssystemet (20%), vilket står för 78%av den totala kostnaden för flytande väte. Bland dessa två kostnader är det dominerande inflytandet typen av vätekälla och elpriset där kondenseringsanläggningen är belägen. Typen av vätekälla är också relaterad till elpriset. If an electrolytic hydrogen production plant and a liquefaction plant are built in combination adjacent to the power plant in the scenic new energy producing areas, such as the three northern regions where large wind power plants and photovoltaic power plants are concentrated or at sea, low cost electricity can be used to electrolysis water hydrogen production and liquefaction, and the production cost of liquid hydrogen can be reduced to $3.50 /kg. Samtidigt kan det minska påverkan av storskalig vindkraftsnätanslutning på kraftsystemets toppkapacitet.
 
HL -kryogen utrustning
HL Cryogenic Equipment som grundades 1992 är ett varumärke som är anslutet till HL Cryogenic Equipment Company Cryogenic Equipment Co., Ltd. HL -kryogen utrustning är engagerad i design och tillverkning av det höga vakuumisolerade kryogena rörsystemet och relaterad supportutrustning för att tillgodose kundernas olika behov. The Vacuum Insulated Pipe and Flexible Hose are constructed in a high vacuum and multi-layer multi-screen special insulated materials, and passes through a series of extremely strict technical treatments and high vacuum treatment, which is used for transferring of liquid oxygen, liquid nitrogen, liquid argon, liquid hydrogen, liquid helium, liquefied ethylene gas LEG and liquefied nature gas LNG.